Läskiga platser i Halmstad

När höstens mörker tränger sig på. Trädens kala grenar vajar i blåsten som uttryckslösa varelser. Vid denna årstid är det nästan omöjligt att inte fantisera om spökhistorier, ruskiga platser eller myter och legender. Här har vi samlat några berättelser från Halmstad, vilka som är sanna och vilka som är sägner får du avgöra själv.

Fåglar i träd i skymning

Foto: Anki Höglund, Mostphotos

Spökhistorier

Möt det snälla spöket Moberg på Fjelldalens slott, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. den danske amiralen Peder Tordenskiold på Sperlingholms slott och gasten i Årnaböke.

Fjelldalens slott

Snälla spöket Moberg bor på Fjelldalens slott. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Spöket Moberg har för vana att flytta runt de gamla koffertarna på vinden, men tar sig även en liten vandring i resten av slottet. Du behöver aldrig vara osäker på om det är spöket Moberg du hör, då han har ett väldigt signifikt ljud – Moberg har nämligen ett träben!

Det var vid en skördefest på slottet som Moberg tittade lite för djupt i glaset och miste sitt ben då han somnade på den gamla järnvägen som passerade förbi strax utanför markerna. Moberg överlevde, men inte benet. Den gamla godsägaren lät Moberg bo kvar på slottet och hjälpa till med enklare sysslor.

Sperlingsholms slott

1720 utspelades en duell i Tyskland, det var den danske amiralen Peder Tordenskiold som duellerade med överste Jacob Axel Staël von Holstein. Den danske amiralen förlorade duellen och stupade med ett dödande stick av Jacob Axels karolinervärja.

Amiralens värja hamnade senare i en vapensamling på Spelingsholms slott. Värjan lever dock sitt eget liv genom att byta position på väggen där den hänger, ibland svävar den också i luften. Det sägs att det är självaste amiral Peder Tordenskiolds hämndlystne ande som är ute efter en revansch.

Ekpålen i Årnaböke

I Breareds socken finns ett kärr i den så kallade hästhagen i Årnaböke. Det sägs att en gast förr huserade i kärret. I kärrets mitt fanns en stor ekpåle och om du rörde vid ekpålen blev du väldigt sjuk. Ekpålen är nu nedriven men du kan ännu se märken efter de pinnar och ris som förbigående förr i tiden kastade på pålen för att dölja den. Det finns personer än idag som fruktar platsen och sägnen om den gamla pålen.

Dimma i bokskogen på Galgberget i Halmstad

Dimma i bokskogen på Galgberget. Foto: Patrik Leonardsson

Ruskiga platser

Vissa platser kan ha ett rysligare förflutet än andra. Här har vi samlat fyra platser med en ruskig historia att berätta.

Galgbergets avrättningsplats

Ett benkast från Halmstad city hittar du Galgberget som skapades under istiden. Namnet leder tankarna till ond bråd död och skoningslösa bestraffningar i form av dödsstraff.

Redan under den tid då Halmstad var danskt användes berget som avrättningsplats och de tidigaste beläggen dateras tillbaka till 1600-talet. På kartor från den tiden har det avbildats en galge strax nordväst om Norre Port. Exakt var på berget avrättningsplatsen låg vet man inte, men om du någon gång går uppe bland bokarna och hör bladen susa – lyssna då lite extra på vad suset verkligen säger.

Virsehatts ättestup

Från Virsehatt har du en magnifik vy över Sennans dalgång och ända ut till havet. Det sägs att berget användes som ättestupa av åldringar under forntiden eftersom branterna störtar lodrätt neråt. Här kastade man sig ner mot en säker död då man inte längre kunde försörja sig själv eller bidra till arbetet på gård eller i hem. Det är osäkert om detta är sant eller inte, men uppe vid ett av krönen finns hällar med skålgropar som dateras till bronsåldern och tyder på att Virsehatt åtminstone har varit en form av offerplats.

Drängen Johan Jacob Olsson Qwick i fängelsehåla i Kvibille i Halmstad

Drängen Johan Jacob Olsson Qwick i fängelsehåla.

Kvibillies fängelsehåla och avrättningsplats

Den vackra byn Kvibille är fylld med anrik och spännande historia, som vackert skyltats upp längs Kvibilles Kulturvandring. En cirka fyra kilometer lång promenad fylld med historia och berättelser. Här kan du bland annat gå ner i fängelsehålan och läsa historien om drängen Johan Jacob Olsson Qwick som var den siste att avrättas i Kvibille.

Tänk dig tillbaka i tiden och känn den råa och kalla känslan av hur det var att vara inlåst på 1800-talet. Följ sedan vandringen mot avrättningsplatsen där samme dräng blev huvudlös. Fantisera om forma tider och det makabra folknöje då pigor och drängar fick en extra dag ledigt, eftersom husbönderna skulle bilda en folkmassa runt platsen.

Slaget vid Fyllebro

Ett av de avgörande slagen under skånska kriget mellan Sverige och Danmark stod vid Fyllebro utanför Halmstad den 17 augusti 1676. Slaget har fört med sig flera skrönor, bland annat den om Johan Friedrich Lützow.

Den tyske överstelöjtnanten stred i dansk tjänst och ska, enligt legenden ensamt fällt sjutton svenska soldater när han försvarade bron över Fylleån. Han ska ha stått och slagits på sina benpipor medan hans kamrater flydde. Han ansågs så tapper att svenskarna på platsen senare förärade honom ett monument, Lützowstenen, som du än idag kan besöka, med inskriptionen: Stympad men Kämpande Föll här den Tappre Lützow i Fältslaget den 17 augusti 1676.

Vid samma slag ska en del av den danska krigshären ha flytt upp längs Fylleån och sökt skydd i skogen vid ett vattenfall med svenskarna hack i häl. När de flyende danskarna sprang över en hängbro högg svenskarna av repen så att bron och danskarna föll. Detta vattenfall kallas idag Danska fall och mitt i ån ligger en stor sten som, efter sägnen, kallas Kungastenen till heder av den dåvarande svenska kungen Karl XI.

Karta

Klicka på ikonen i kartans övre högra hörn för att öppna i Google maps. För att visa och dölja olika lager, samt för att se alla besöksmål klicka på ikonen i kartans övre vänstra hörn.

Mer kultur och historia

Guldkorn

Mer av Halmstad